Ellis & Nelly

En intressant dag.
Skulle ju ta bussen till Sundbyberg där en tygaffär ligger.
Det börjar med att jag hoppar på bussen (gratis för oss med barnvagn) och går fram och frågar vilken buss som passar bäst att byta till... då får jag en chock... där sitter en helfräsch kille med solbrillor...skinnjacka... ja, han såg ut som en stureplanskille ha ha Och han visste ingenting... Han kör nämligen buss i "innestan" i vanliga fall!
Men hållplatsen efter såg jag att det stod buss 509 (hade kikat lite på nätet dagen innan) så vi hoppade av där.
Där fick vi vänta ett tag så Nelly hann charma tre mammor med deras barn. De kunde säga hej och bebis på svenska så det var "hej bebisen" hela tiden! =O)
Sen kom bussen och det var 4 barnvagnar som skulle med... så vi fick knö in dom... en kärring gnällde först att en vagn blockerade utgången men det fixade vi och log stort tillbaka till henne. (kärring.....pip tänkte jag)
När vi väl kom fram så kändes det som om jag hade blåmärken över hela kroppen... antingen så funkade inte bromsen och gasen eller så var det en urusel busschafför. Jag sa till mig själv aldrig buss 509 igen måste leta upp en annan på tillbakavägen.

Japp... där klev vi av... Sundbyberg... det var jag...Nelly... och alkisarna!
Jonas! Lova mig att vi aldrig flyttar till Sundbyberg!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Dom var ÖVERALLT!!!!
Till slut hittade vi affären... en jättebra tygaffär!
Fick med mig lite prover och bra priser!
Tog ca 10 min (ja, Jonas 10 min, lovar!!!) sen var det tillbaka igen men INTE med buss 509!!!

.... det blev buss 509... hittade ingen annan.
Och vet ni vad!!!! DET VAR SAMMA BUSSCHAFFÖR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Ännu fler blåmärken tänkte jag...
Klev av i Solna Centrum för Nelly hade somnat en stund.... hittade massa söta saker tll Nelly men köpte inget!
Stolt!!!
Sen skulle vi hem... ja, var är busshållplatsen för buss 70???
Hm... ringde Jonas mamma... svårt att förklara men jag började gå runt...och runt...och runt... hela centrum till slut hittade jag hållplatsen (hade jag gått åt andra hållet låg den precis där)
Och det kom en buss rätt snabbt.
Vi hoppade på... nästa hållplats kom typ 4 skolklasser och vi stod som packade sillar... en kille i 18 års åldern bad mig knö vagnen åt sidan så han kunde sätta sig på den nedfällbara stolen mellan mig och Nelly och jag sa bara visst och hoppades till gud att Nelly skulle börja skrika när jag inte stod bredvid henne men det gjorde hon ju inte såklart! Hon satt där tyst och snällt!
Efter ca 10 min började började jag inse att vi åkte åt fel håll!
Av igen... över vägen... vänta på nästa buss åt RÄTT håll!!
Nelly började bli otålig...
På bussen igen...
Och efter några hållplatser så börjar tjejen mitt emot skruva på sig lite och sa att hon nog åkt åt fel håll.
Då börja asgarva och sa att det hade jag oxå precis gjort,  och då började hon oxå och skratta.
Visade henne vilken hållplats hon skulle stå på för att komma på rätt buss tillbaka för det var just där vi hade gått på fel.